Till startsida

Att coacha för förändring

I en tidigare artikel konstaterade vi att det coachande ledarskapet kan vara effektivt för att frigöra potentialen i projektgruppen. Vi har ringt upp Lisa Norström, som framgångsrikt lyckats använda coachning i både sitt projektledarskap och sitt formella ledarskap, samt i sitt egna företag.

Lisa Norström är Senior Change Manager och Coach på Rädda Barnen. Hon har mer än 15 års erfarenhet av projektledning, och även flerårig erfarenhet som chef, bland annat för Rädda Barnens PMO. Lisa driver även det egna företaget Empassion där hon hjälper människor att växa, professionellt och personligt, genom förändringsledning, coaching och utbildning. 

Lisa använder sig av coachande ledarskap i sina projekt inom framförallt verksamhetsutveckling och förändringsledning.

När fick du upp ögonen för coachande ledarskap och vad fick dig att fastna för det?

För fyra år sedan när jag kände att jag hade erfarenhet av både chefskap och projektledarskap men kände att det saknades något. Jag ville bättre förstå och kunna leda människan i mina arbetssammanhang. Jag valde att certifiera mig till coach via CoachCompanion.

Hur skulle du definiera/beskriva det coachande ledarskapet?

Det handlar huvudsakligen om människorna, att lyssna in och nå fram genom samtal och dialog. Att ställa frågor och lyssna in istället för att ge svar. Att hitta varje människas drivkraft och insikten att vi har olika preferenser för hur vi lär och kommunicerar. 

Varför ska man använda coachande ledarskap i projekt enligt dig?

Det är ett oerhört kraftfullt och nödvändigt ledarskap för att lyssna in projektets intressenter på olika sätt.

Det talas mycket om Agilt ledarskap just nu, går det att använda sig av både coachning och agila metoder i projekt och hur blir den kombinationen?

Ja absolut, det coachande ledarskapet kan till exempel användas i förändringsarbetet och omställningen till ett agilt arbetssätt. Tiden är troligen förbi med alltför detaljerade projektmodeller, såsom vattenfallsmodellen, vi behöver fokusera mindre på mallar och mer på människor och effekten av det vi levererar. Det kräver att vi arbetar i kortare cykler.

Men för att ställa om hela organisationer krävs det mycket dialog. Förändring möter alltid motstånd, det är mänskligt. Det är just i dialogen och samtalet med medarbetare och intressenter som det coachande ledarskapet passar väldigt bra. Vi behöver till exempel vara mycket noga att lyssna in och inkludera användarna till ett IT-system och en ny process från början, så att det inte sen saknas mottagare vid utrullning.

Hur kan man som projektledare använda coachande ledarskap?

I relationen till projektbeställare och sponsorer, där man som projektledare bör vara närvarande från början och våga ställa coachande frågor som gör beställningen mer komplett och relevant. Det kan vara obekvämt, men är nödvändigt för att starta rätt projekt.

Även i relation till styrgrupper kan coachning vara användbart för att initiera dialog. Man kan t.ex. välja ut någon fråga som utmanar chefer att tänka till innan de godkänner en projektstart. Det kanske resulterar i att projektet läggs ner eller tar nya former, eller integreras i något annat initiativ.

Det coachande ledarskapet kan därmed bespara bolagen stora investeringar genom att man med större omsorg väljer vilka projekt som ska fortgå. 

Vidare kan coachning användas i relationen till användare i t.ex. utvecklingsprojekt. För att säkerställa att det man utvecklar ger värde, krävs kontinuerlig dialog, att lyssna in och förstå användarnas perspektiv. En redan färdig lösning mottas sällan på ett bra sätt av verksamheten.

Till sist kan coachande ledarskap förstås med fördel också användas i relationen till projektets medarbetare. I gruppen kan det bidra till att identifiera hinder, behov och inställning till olika frågor. Sen är det viktigt att även ta sig tid att lära känna och coacha enskilda individer i projektet, säger Lisa.

Du är själv certifierad coach, hur har det påverkat din karriär och yrkesbana?

Ju mer jag har utvecklat mitt eget coachande och sett hur effektfullt de kan vara både direkt i min yrkesroll, men även i andra sammanhang, desto mer nyfiken har jag blivit på att fördjupa mig. Coachning är ett universellt språk på många sätt då det handlar om att på ett värderingsfritt sätt utforska en grupp eller en individs drivkrafter. Det leder till ett mer hållbart ledarskap: jag vet och förstår vad som är viktigt för dig och kan därför bättre bidra till att vi når en win-win lösning.

Jag har varit mentorcoach till en klient i Sydafrika, och trots olikheter i kultur, språk och bakgrund var det tydligt att vi nådde effektiva resultat. Jag har också fått möjlighet att coacha andra ledare och chefer från olika delar av Save the Children; där möter jag andra coacher och vidareutvecklar även mig själv. Självkännedom är en viktig grund för ett gott ledarskap och det kommer som en viktig bieffekt.

Har du använt dig av någon metod för att utvärdera gruppens status/temperatur?

Ja, att använda olika snabba metoder att ta tempen på en grupp angående ett ämne är mycket effektivt sätt att förstå vad man som projektledare behöver göra mer för att t.ex. nå enighet. Lisa nämner övningarna “Fist or five” eller “att checka in”. Vid Fist or five får varje projektmedlem hålla upp näven eller en siffra upp till fem med handen för att visa vad man anser efter t.ex. en diskussion. På så sätt vet man om man behöver arbeta vidare med frågan, om meningsskiljaktighet kvarstår. Värdefullt för att få höra från alla individer, även de som kanske suttit tysta på mötet.

Vad är det svåraste med coachande ledarskap i projekt?

Att finna tid till det. För det krävs tid, tid som inte alltid är lätt att hitta om man är fast i administrationen. Därför är det viktigt med resurser för administration och uppföljning, så att man som projektledare kan utöva det här ledarskapet, att ta sig tid att lyssna in både gruppen och individerna och planera framåt.

Vad är dina bästa knep för att applicera det coachande ledarskapet i projekt?

1. Lyssna aktivt: 

Vad säger personen egentligen? Många av oss är dåliga lyssnare, vi lyssnar halvhjärtat, funderar på vad vi själva vill få sagt medan vi lyssnar. Vi kanske är dömande och försöker styra dialogen till det ämne som intresserar oss och vill ge råd. Dessa är beteenden som hindrar oss från att lyssna och förstå. Att lyssna är först och främst en attityd. För att bli en bra lyssnare behöver du fokusera på uppgiften, du behöver vara nyfiken och intresserad för att klara att sätta dig in i vad någon uttrycker. Om du är öppen och respektfull känner andra tillit och kan öppna sig och du får höra saker som verkligen påverkar projektet.

2. Ställ öppna frågor: 

Det går inte att lita på att den som talar själv vet vad hen försöker uttrycka. Även vid enklare budskap är det svårt att veta vad just du behöver för att förstå. Ställ frågor för att lära dig mer, visa intresse, för att be om förtydligande om något behöver vidareutvecklas. Öppna frågor inbjuder till att berätta mer t.ex. vad, hur och varför.

3. Coacha i vardagen: 

Träna ofta, hemma eller på jobbet, genom att ställa öppna frågor och tillämpa aktivt lyssnande. Gör coaching till en vana, när du blir mer van kan ett coachande ledarskap bli del av din vardag när du möter medarbetare och chefer. Även korta stunder av coachning kan ge stora effekter när dina medarbetare upplever att ditt coachande ledarskap är äkta och återkommande.

Om du har frågor eller funderingar angående coachning till Lisa, finns hon på lisa.norstrom@rb.se eller på Linkedin. 

Lisa Norström

Av: Isabel Bergling Olanders

2018-05-09